I dag damp det ner ett brev från sjukhuset. Ett brev från sjukhuset är ju inte så trevligt men detta va det. I brevet stog det att ja har fått en läkartid till psyk. Å när ja tala med läkaren på psyk så skulle ja inte få nån alls å att ja inte kommer bli sjukskriven nån mer gång å att från och med första januari så ska ja ha ett jobb. Men ja fick en tid. Den 16 ska ja dit kl 13:00 å det värsta är att det är i en annan stad å ja har ingen bil på vintern å att ja ska åka buss/tåg är ju uteslutet men nu MÅSTE jag det. Vet ni hur fruktansvärt ÄKLIGT det är att åka buss/tåg med vilt främmande människor som har en massa äkliga bakterier på sig. Som tittar på mig, skrattar åt mig bakom ryggen å viskar en massa hemska fula ord om mig. Å sen ska ja vara helt själv. Helt ensam i en annan stad. Flera mil från badboll å min sambo…
FY FAN! Ja begärde att få tiden här i min stad i stället. För det finns tydligen läkare här. I alla år har ja fått panik å andra konstiga saker för bara blotta tanken att åka till en annan stad, med buss/tåg helt ensam för att möta helt främande personer varje gång för att få samma läkare kan man glömma å så finns det läkare på min ort. FY FAN!
För ett år sen hände detta...
- Snö, kallt, grinig, å gnällig! - 2008
- Koppelträning... Del III - 2010
Jag vet att det inte hjälper egentligen men, jag åker med dej i tanken och så stannar jag hos dej tills du är klar!