Hur gör man om man har en eller flera kompisar som umgås med andra personer man inte gillar å dessa man inte gillar är oftast där å hälsar på sina kompisar?

Jo man kan ju antingen vara modig å säga till att vi tycker inte om dom å vill du/ni att vi ska komma på besök så vill inte vi att dom är där. det är ju det enda sättet men om man intey kan säga så till till kompisarna, utan kompisarna är fega å vill inte ta den fajten utan säger jahapp eller dyligt, hur fasiken gör man då?

Men om dessa kompisar man känner sen många år tillbaka säger take it ore live it å man väljer att gå för man klarar inte av deras kompisar som är både falska å dryga. Om man värkligen försöker bita ihop å ge ett så falskt leende man bara kan å man retar sig på minsta lilla rörelse, allt dom gör, ser på ANDAS på, att dom bara är där. Hur gör man? Å när man väl är där, fast det brukar bli som så att den ena e bjuden å den andra åker med som en svans för kompisarna räknar ju iskallt me att man bara hakar på… Det e nått ja retar mig MYCKET på! Men skit i det nu… När man väl är där. Sitter man då i ett hörn med sitt extremaste falska leende å försöker värkligen visa hur mycket man tycker om sina kompisar fast de där som man inte gillar svansar runt å beter sig som ett gäng lösa illrar i ett hônshus, hur fan håller man kvar leendet å det ”goda” humöret då?

Ja har vart med om sånna tillfällen fler gånger än va man kan räkna till, men ja e en så feg liten lus att ja inte vågar säga något för kompisarna har alltid nån eller några av de där rävarna där å då ja vet att den ena pysslar me de å den andra me de så vet ja inte va de e kapabla till. Men ja önskar att ja bara kunde (jag vill men vågar inte) ställa mig rakt upp å ner, slå näven i borde å bara tala om för dom hur fan ja känner, tycker å tänker om både kompisar å dom men ja vågar inte.

Sen av det ju det där med svans. Bara för att man e sambo/gift/förlovad/ihop me någon så är man inte en svans, en toffla eller va fan (ops) nu ni kallar det. Vi e fortfarande en person med känslor å egna tankar. Bara för man blir ”två” så betyder INTE det att vi delar på allt som tex tankar å känslor. Hur jävla kul kan det va att hela tiden veta att det e bara den ena som e bjuden å den andra bara åker med? Hur kul e de då att sitta där å veta att man igentligen inte va bjuden utan kompisen räkna helt enkelt med att man ska komma, Hur jävlafucking (ops x2) svårt kan de va å skriva NI, vill NI komma på kaffe? Vill du å (den andras namn) komma över på en fika?

Utan nu har ja valt den fega vägen å helt enkelt vänt ryggen till å inte tänker visa mig där, eller svara eller ja, visa att ja ens existerar.

För ett år sen hände detta...

• Tradera - 2010