Jag hatar när det regnar men inte hunden, han älskar det. Det tar en liten stund innan hunden inser att det e skoj med vatten, så är det jämt. Men i dag fick ja mig en chock. Hunden gick lös, han ser en annan hund å ja ser den en sekund efter, han e ca 5-7 meter ifrån (den andra hunden) å bollen ca 1 meter. JA säger stanna med en mindre panik ton  å slog ut armarna för att hinna fånga han, å va fan gör bollen? Han stannar å lägger sig ner! Det har han aldrig gjort innan. ALDRIG! Matten till den andra hunden ser på mig med en hatisk blick medan hon halar in sin som går i flexi, hon säger nått till mig men ja har musik i öronen å är så lycklig å så glad över att han lyssna på mig så ja sket fullständigt i å fråga va de va hon sa.

Så efter denna lyckiga del av promenaden fick han lös släpp på favoritplatsen å ja vet att den hunden som vi höll på krocka med gick samma väg men även att dom hade kommit så långt bort att det inte va någon fara att släppa han. Bollen smiter ifrån mig efter lös släpp å drar i full fart mot den andra hunden som är långt borta å ja visslar till (busvissla) å hunden sätter sig ner i farten som en cowboy häst gör å gör en 180 graders vändning å springer i 200 km/H till mig… Även det e en grej han aldrig har gjort innan.

Han har chockat mig 2 gånger på samma dag å på samma promenad. Sist han gjorde det va han bebis… ca 2 år sen med andra ord. att han chockar mig en gång på promenaden e inget ovanligt men 2 gånger?!?

Det bästa med detta är att äntligen börjar hunden att växa upp å bli vuxen i huvudet. Kroppen e han klar, troligen kommer han bredda sig lite till. Så underbart att han äntligen håller på å kliva ur valp/unghund stadiet å bli en stor pojke.

Bjussar på några bilder, men kvaliten e inte den bästa för att få lyckade bilder då det regnar små spik med orkan styrka på vindarna är inte lätt.

För ett år sen hände detta...

• Lilla Bollen då - 2011
• Gårdagens träning - 2011